ILLUSIONERNAS LABYRINT:

 Uniformerad mångfald

En enastående dokumentärfilm om hjärntvätt
Utkom i augusti 2016

 

En  storfilm av Jüri Lina

 

Denna film visar hur våra dolda makthavare medelst hjärntvätt lockar in oss i en andlig labyrint för att avskärma oss från verkligheten. Labyrinten framkallar en illusion av verkligheten. Labyrinten består av irrgångar som förgrenar sig och korsar varandra, avsett att förvirra och vilseleda den som har trätt in och inte kan hitta ut.
Filmen lämnar ledtrådar för att kunna genomskåda illusionerna. Med hjälp av dessa ledtrådar kan man hitta en utväg ur labyrinten.
Recensenten Jonas Lundström skrev: ”Spännande bildeffekter, mystiska ljud och målande musik tar filmtittaren genom många historiska episoder. Innehållet är som ett koncentrat där varje del skulle kunna avhandlas djupare men ändå ges tillräckligt utrymme för att åskådliggöra en väsentlig poäng. Omfånget gynnar både allmänbildning och kritiskt tänkande. Detaljrikedomen gör att filmen aldrig blir tråkig. Det här är en film som kan ses flera gånger och där man upptäcker nya saker för varje filmvisning.Illusionernas labyrint är stark och nyskapande till skillnad från annat som visats på bioduken. Filmtittare som vill ta del av något unikt och slagkraftigt som bryter mot tidigare kända mallar inom film kommer att bli imponerade.”Om mänskligheten skulle känna till de fakta, som visas i filmen, då hade man betett sig annorlunda. Filmmakarna har grävt fram unika bilder som undanhållits den breda allmänheten.

Filmmakarna har grävt fram unika bilder som undanhållits den breda allmänheten.
Man ser materialet om den marxistiska rebellrörelsen i Sverige, USA-s roll i uppbyggandet av kommunism i Vietnam, förräderiet i Kambodja, olika hjärntvättsexperiment i det ockuperade Ukraina på 1920-talet och i det kommunistiska Rumänien efter andra världskriget, de dramatiska händelser som ledde till världens största svältkatastrof i Kina åren 1958 -1959 med flera.

 

Speltid: 1 timme och 53 minuter

Format: 16/9 (wide screen)

Svenskt tal

Beställ DVD:n genom att betala in 255  kronor på Nordea konto
3010 00 24211 Jüri Lina. Uppge Ditt namn. Mejla Din adress  och

berätta vilken vara det handlar om.

 

 

 

ILLUSIONERNAS LABYRINT:
Uniformerad mångfald

 

Regissören Jüri Lina släpper ännu en normbrytande film, denna gång i ämnet hjärntvätt.

 

 

Det är en dokumentärfilm i konstnärlig stil, där han i sitt filmspråk har Andrej Tarkovskij som förebild. Tillsammans med tidigare filmproduktioner som berört ämnen som dold historia, frimureri och kommunismens brott, blir detta ytterligare ett verk i regissörens filmportfölj. Denna gång är det en film som avhandlar hjärntvätt eller manipulation av människor.

Den en timme och femtio minuter långa filmen berättar på ett uttrycksfullt sätt hur människan behandlar flertalet skeenden från bland annat kommunistiska experiment, som hur Anton Makarenkos pedagogik om kollektivuppfostran tillämpades på barn i Sovjetunionens barnkolonier, hur politiska fångar torterades i rumänska fängelset Pitești för att omformas, eller hur amerikanska krigsfångar bröts ner till oigenkännlighet under Koreakriget.

Illusionernas labyrint med undertiteln Uniformerad mångfald, är också filmen där det säregna polyfoniska filmspråket har vidareutvecklats. Med detta filmspråk målar regissören en berättelse där flera saker sker samtidigt. Metaforiska bilder och filmsekvenser samspelar med ljud och musik. Ett filosofiskt och djupsinnigt filmspråk användes också av den ryske filmregissören Andrej Tarkovskij, vars livsöde berörs i filmen. Regissören Jüri Lina berättar att publikens fantasi och tänkande stimuleras samtidigt som berättandet med denna polyfoniska stil är rikare i uttryck än den typiska dokumentärstilen som ofta är förenklad, avskalad och livlös.

Med ordet ‘labyrint’ avses ofta ett byggnadskomplex av gångar. Att vandra i labyrinten är en utmaning eftersom dess idé är att man ska förvillas. Att hitta ut eller att nå sitt mål kräver ett systematiskt tänkande. I en avancerad labyrint kan du fastna utan att någonsin hitta din väg ut.

Labyrinten som figuration kan också illustrera världen vi lever i. Den är fylld av illusioner och irrgångar. Från barnsben är det andra än vi själva som förklarar för oss var vi har hamnat. Det kan vara föräldrarna, staten, kyrkan, skolan, massmedier eller det styrande politiska partiet i samhället som tagit på sig rollen att tolka världen åt oss.

Den estniske psykiatrikern Ilmar Soomere anför i filmen: ”Alla partier över hela världen sysslar med hjärntvätt. Stormakterna utnyttjar detta för sina egna syften och har stora resurser.”

Soomere redogör på ett intressant sätt hur hjärntvätt slår ut det egna tänkandet och att religioner och ideologier tillkommit som verktyg för detta ändamål. Kvar blir de officiella sanningarna eller
verklighetsuppfattningen som gynnar makthavarna och som gör de manipulerade människorna reflektionslösa.

Världen som vi lever i är dock sällan så beskaffad som auktoriteter och makthavare beskriver den. För att kontrollera medborgare har härskare genom historien utnyttjat propaganda, lögn och manipulation. Därför fastnar människor i den mentala labyrinten där den egna
tankeförmågan till större del slagits ut.

Uppfattningar och åsikter som människor uttalar är snarare ett eko av vad andra har uttryckt. Det är sällan uttryck för en egen unik tanke.

Var bor själva jaget? I filmen citeras hur den indiske författaren Idres Sha menade att en yttre betraktare av människorna på planeten borde ifrågasätta individualitetens styrka. Människorna framstår just som att de är uttryck för en centralhjärnas vilja, menade Sha.

En ideologi som dominerar i en regim kan vara konkret uttryckt som den var i kommunistiska länder. Det som kan kallas för ”den rätta läran” kan motsvaras av en religion och ideologi. I modern tid består däremot världens länder av formella demokratier som representeras av
varierande trosuppfattningar. Det gör att det konstitutionellt sett inte existerar någon statsbärande ideologi eller religion. Därför råder en mer subliminal och underförstådd ideologi som kan betecknas med begreppet ”politisk korrekthet” och som i filmen kallas konsensustrans.

Filmen tar upp konsensustrans för att betona hur hjärntvätten tar sig nya former. Att det i ett samhälle anses fult att påpeka vad människor kan observera men som makthavarna vill tysta ner innebär att det råder en politisk korrekthet. Om en observation eller åsikt inte passar in i töjbara floskler som värdegrund så är det maktens princip att det ska tystas ner genom skuldbeläggning.

Undertiteln i filmen, Uniformerad mångfald, är två ord som på ett träffande sätt beskriver den moderna världens subtila ideologi, med andra ord den politiska korrektheten. Å ena sidan förväntas människor hylla begrepp som mångfald, å andra sidan sätta munkavle på sig själva på grund av den politiska korrektheten. Till och med korrigerar man andra som tänker utanför tankemallen. Paradoxen är tydlig. Om olika åsikter och synsätt inte får komma fram så är det ingen mångfald. En uniformerad mångfald blir en logisk återvändsgränd. Så när du vandrar i livets labyrint gör uniformerad mångfald att du ständigt hamnar fel.

Den grekiska mytologin berättar om kungadottern Ariadne som gav ett trådnystan för att Theseus skulle hitta ut från labyrinten efter han vunnit dödskampen mot odjuret Minotauros. Ariadnes tråd har representerat den hjälp eller ”ledtråd” som folk behöver för att se sammanhang och orientera sig rätt i livet.

Illusionernas labyrint är precis som Ariadnes tråd ett hjälpmedel för att hitta rätt väg. De förledande illusionerna längs vägen genomskådas, officiella sanningar blir ifrågasatta och satta i ett annorlunda perspektiv än vi är vana vid. Är det exempelvis koldioxid som styr klimatförändringar? Filmen ger exempel på annorlunda synsätt och andra parametrar som många inte känner till. Ifrågasättandet blir kontroversiellt och mycket känsligt för människor som låter sig styras av uniformerad mångfald istället för ariadnetråden som filmen erbjuder till nyfikna mottagare.

Går det att lita på makthavarna och det som vi av samhället förväntas att tro? Och vilken regel är det som råder i illusionernas labyrint? När kan vi anta att makthavarna ljugit för oss? Till denna fråga svarar filmen med en princip:

”Om man inte pratar om en händelse som har ägt rum, då har den inte ägt rum, trots att den hände i verkligheten. Men om man pratar om en händelse som inte ägt rum, som om den hade inträffat, då har den hänt, trots att så inte var fallet.”

Regeln binder på detta vis ihop den filosofiska aspekten av hur vi borde förhålla oss till officiella doktriner om vi vill behålla vår personlighet och vårt individuella tänkande. Kronologin i filmen
följer inte tidstypisk linje som den gör i klassisk dokumentärfilm utan kretsar istället kring labyrinten som figurativ bild. Det kan underlätta för filmtittaren att förvänta sig en kronologi med
labyrinten och ariadnetråden som mall.

Spännande bildeffekter, mystiska ljud och målande musik tar filmtittaren genom många historiska episoder. Innehållet är som ett koncentrat där varje del skulle kunna avhandlas djupare men ändå ges tillräckligt utrymme för att åskådliggöra en väsentlig poäng. Omfånget gynnar både allmänbildning och kritiskt tänkande. Detaljrikedomen gör att filmen aldrig blir tråkig. Det här är en film som kan ses flera gånger och där man upptäcker nya saker för varje filmvisning.

Illusionernas labyrint är stark och nyskapande till skillnad från annat som visats på bioduken. Filmtittare som vill ta del av något unikt och slagkraftigt som bryter mot tidigare kända mallar inom film kommer att bli imponerade.

 

Jonas Lundström

 

Ur tidningen Nya Tider, den 10 augusti 2016

 

”Tumregeln är att om en regering vill att man skall veta något, så är det antagligen inte sant.”

Craig Murray,
f d brittisk ambassadör i Uzbekistan och rektor för University of Dundee

 

 

l.