Medkänslans dimensioner                         Visionerna

[mp3player width=280 config=dimensions-of-compassion.xml playlist=dimensions-of-compassion.xml]  [mp3player width=280 config=the-visions.xml playlist=the-visions.xml id=2]

OM HARMONISK MUSIK

Vacker harmonisk musik är som en underbar blomma, vilken blomstrar under mörkaste vintertid. Om stora tonsättare inte funnes, så skulle världen förstena. Som de i sagorna förstenas, som begår missgärningar.
I musiken kan man inte förvanska känslor eller budskap. Budskapet framgår direkt via figurationerna. Annars hade bolsjevikerna inte förbjudit Tjajkovskijs och Bachs verk. Tjaikovskij betraktades i början som ett fruktansvärt exempel på borgerlig sentimentalism, medan Bach klassades som ett vidrigt exempel på kyrkomusik. Först senare blev deras verk tillåtna.
I dagens värld är det disharmoniska toner som dominerar. Man hyllar primitiv rapp och bullrig hårdrock.
Det finns nästan inget utrymme för harmonisk och figurativ musik idag. Musikchefer på Sveriges Radio, som Anders Klintevall, tycker att sådan musik är ointressant och behöver inte spelas. Detta visar bara djupheten av den andliga kris vi alla har drabbats av.
På ytan saknar musiken all beröring med verkligheten. Men skapar impulser som ger upphov till ett andligt medvetande.
En musikalisk figuration föds då man jämför två musikaliska stämningar eller sättar de i kontrast till varandra. Under denna process skapar tonsättaren en ny känslonivå. Kompositionens figuration kännetecknas av att harmonielement, melodierna och rytmiken ändras. Figuration är därmed ett element av bearbetningen av motivet.
Först och främst innebär detta att man med hjälp av rytmiska, koloristiska eller melodiska figurationer förtydligar ackordfakturen.
Harmonisk musik verkar poetiskt och når även de mest dolda delarna av själen. Detta harmoniska system av ordnade toner kan åstadkomma stor njutning. Denna musik är universell, den kan omskaka, vålla glädje eller vemod i själen, påverka även människokroppen, liksom djur och växter. 
Den musik som skapar för hjärna behagliga alfavågor kan gynna kontakter med andevärlden, den kan exaltera och inspirera. Alfavågorna öppnar flödet av leptonenergierna. Dessa är de mest positiva och starka energier i människokroppen. Musik som innehåller magiskt laddade klangfärgade figurationer härstammar från de högsta andliga sfärerna och uppmuntrar förädling av människosjälen.
Under medeltiden visste man att harmonisk musik gynnar matsmältningen. Därför fick orkestrarna spela vid middagsbordet på olika slott. Disharmonisk modern rapp och hårdrock stör matsmältningsprocessen.
En kompositör är antagligen den viktigaste kreativa personen. Det att man tvingar figurativ musik stå i bakgrunden är ett brott mot mänskligheten.
På 1500- och 1600-talet användes först och främst den melodiska strukturen. Senare hamnade harmonin på en central plats. Under 1900-talet dök en ny trend upp att med hjälp av dissonanta noter skapa disharmoni, vilket idag betraktas som något intressant.

Melodiernas mästare Toivo Kurmet

Den estniske kompositören Toivo Kurmet (1949-2003), som under åren 1979-1986 var bosatt i Sverige, var ett mycket sensitivt medium åt den harmoniska musikens flöde.
Toivo Kurmets musikaliska verk leder lyssnaren till melodiernas förtrollande sfär, till högre dimensioner genom att dra undan vardagslivets grova skynke så att själen förädlas och svårigheter förträngas och i stället skulle uppmuntra till att göra goda gärningar.
Hans musik innehåller en magisk kod, som förenar figurationerna i en helhet.
De flesta kompositörer kan inte skapa melodier. De förenar olika harmoniska ackord med olikartade klangfärger, som våra sinnen kan njuta av, kallad vertikalmusik. Men om man kompletterar dessa harmoniska klanger med någon melodi, bildas en horisontal dimension, vars positiva inflytande är svårt att överskatta. Även ur Kurmets melodiska väv växer det fram en harmoni, som fördjupar hans popsymfoni med en tredje, extra dimension, kallad ”Vattumannens brutna symfoni”, bearbetad och arrangerad av den svenske kompositören och keyboardspelaren Attila Publik.
Tidigare spelade han in tre skivor med Toivo Kurmets förtrollande vackra melodier. ”Medkänslans dimensioner” (2004) och “Visionerna” (2006), ”I musikens flöde” (2008).
Attila Publik är född den 1 november 1968 i Göteborg. Han har spelat i olika rockgrupper, däribland i hårdrockbandet Lost Horizon, och i internationella dansband. Han har spelat folkmusik, jazz och soul och tidigare spelat in två skivor med Toivo Kurmets musik. Han har också skrivit egen musik och kommit med musikaliska kompletteringar till Toivo Kurmets verk (“Den förlorade världen”, “Requiem” med flera). 
De flesta kompositörer kan inte skapa vackra melodier. Det kunde däremot Toivo Kurmet. Han blev melodiernas mästare.
De nämnda skivorna innehåller Toivo Kurmets bästa melodier, som förtrollar och går rakt in i hjärtat. Dessa sagolika kompositioner förmedlar ett väsentligt budskap: det är av yttersta vikt att hysa medkänsla med alla levande varelser.
Hos lyssnaren förvandlas dessa till storstilade färgstarka visioner, som frammanar surrealistiska stämningar. Skivorna är en hyllning till Toivo Kurmet och hans storartade verk.
Den brittiske kapellmästaren och musikkännaren George Steven kommenterade: “När jag först lyssnade på Toivo Kurmets musik, var det som en frisk fläkt. Jag tycker att esterna skall vara stolta över honom och jag är övertygad om att de kommer att vilja spela hans verk. Hans musik är modern men inte på något sätt disharmonisk. Musiken är omedelbart gripande för det finns ett djup, som gör att intrycket stannar kvar. Jag träffade honom dessvärre aldrig, när jag var i Estland. Nu får jag nöja mig med att möta honom genom att lyssna till hans musik.”
Den figuration som Kurmet använder är en grupp av dynamiska toner, oftast en del av motivet och vanligtvis i form av en suggestiv melodi, som är ett uttryck för lidande och livets tragiska sida.
Hans faktur, som karakteriserar de vertikala (klangmässiga) tongångarna är gles och transparent, vilket är karakteristiskt för de klassiska kammarmusikverken. I Kurmets musik förekommer många rytmiska figurationer.
En sådan figurativ musik låg honom varmt om hjärtat. Han hade uppnått en direkt kontakt med musikens flöde, som delade ut själsliga gåvor ur sina oändliga skattkammare. 
Toivo Kurmet undvek helt disharmoniska sätt att komponera.
Kurmets popsymfoni uttrycker just hans sökande efter melodier. Som han själv nämnde, var hans mål en symbios mellan melodi och harmoni. Jag anser att han lyckats därmed.
Klangfärgerna varierar mycket, fakturen är melodisk och transparent.
Tonsättarens levnadsöde och tankevärld framträder profetiskt.

Toivo Kurmets livslåga slocknade i förtid

Toivo Kurmets livslåga slocknade i förtid. Hans tid i denna värld blev för kort. Hans musik förbjöds i Estland av de sovjetiska myndigheterna år 1977 (med motivering att sovjetmänniskan inte behöver vacker musik), hans kreativa verksamhet ströps, och 1979 blev han tvungen att lämna landet genom att gifta sig med en exilestnisk kvinna i Sverige. Esterna var inte heller mogna för hans musik och kunde inte tillgodogöra sig hans stora och rika begåvning.
De flesta har svårt att se och höra livets tecken och metaforer. Därför behövs det en vägvisare, en sann konstnär, som underlättar vandringen i mysteriernas labyrint. Vår uppgift är att skaffa oss en pålitlig guide. Toivo Kurmet var en sådan guide som kunde lotsa oss genom musiklabyrinten.
Skivan med popsymfonin kanske utkommer någon gång i framtiden. George Stevens meddelade i oktober 2007 att man kommer att spela Kurmets popsymfoni i England som ett framstående verk inom europeisk musik, så fort den har utkommit i Sverige.
I juni 2013 ägde i Estland rum filmpremiären av ”I melodiernas förtrollning”, en film om Toivo Kurmets vackra musik. I Sverige förbjud Svenska Filminstitutets VD Anna Serman (marxistisk feminist), visningen av samma film.

Jüri Lina

”DEN FRAGMENTARISKA SYMFONIN”

Denna oerhört vackra popsymfoni spelades in av Attila Publik i Göteborg som en musikalisk hyllning till den estniske kompositören Toivo Kurmet

Arrangerad och framförd av Attila Publik (keyboard)

Attila Publik är född den 1 november 1968 i Göteborg. Han har spelat i olika rockgrupper, däribland i hårdrockbandet Lost Horizon, och i internationella dansband. Han har spelat folkmusik, jazz och soul och tidigare spelat in två skivor med Toivo Kurmets musik. Han har också skrivit egen musik och kommit med musikaliska kompletteringar till Toivo Kurmets verk (“Den förlorade världen”, “Requiem” med flera).

Man säger att en symfoni är en själslig bikt. Symfonin förmedlar känslor och upplevelser som inte går att uttrycka i ord.

I denna popsymfoni återspeglas lyckoupplevelser och misslyckanden, livets bakslag och konflikten mellan dröm och verklighet. Toivo Kurmets popsymfoni är just en själslig bikt.

Det förekommer många olika sinnestämningar och dramatiska figurationer, fenomenala modulationer och finurliga övergångar från en tonart i moll till en annan i dur, samt att harmonisk och melodisk moll vävs samman.

”Den fragmentariska symfonin” är ett vackert, dramatiskt och djuplodande verk. Den musikaliska strukturen har figurativt kompletterats och fördjupats av den svenske kompositören Attila Publik.

Denna popsymfoni har tolv satser, medan den klassiska endast har fyra. Klangfärgerna varierar mycket, fakturen är melodisk och transparent.

I denna popsymfoni har förenats dramatiska drag som hos Beethoven, djuphet som hos Schubert och elegans som hos Mozart. Över verket vilar Egmonts anda. ”Ouvertyr till Egmont” av Ludwig van Beethoven var ett av Kurmets favoritverk. Det var Beethovens hyllning till det godas triumf som utgår från den nederländske frihetshjälten general Egmont, som levde på 1500-talet. Efter att ständigt ha lyssnat på detta verk i november 1969, skapades de huvudsakliga motiven till denna symfoni.

Bitvis framträder hos Kurmet ett desperat vemod, som också var karaktäriskt för flera verk av den italienske tonsättaren Francesco Manfredini (1684-1762).

Kurmet kompletterade symfonin i Stockholm våren 1983 och i Hamburg 1988-1989. Beklagligt nog har inte alla motiv bevarats.

Toivo Kurmets livslåga slocknade i förtid. Hans tid i denna värld blev för kort. Hans musik förbjöds i Estland 1977, hans kreativa verksamhet ströps, och 1979 blev han tvungen att lämna landet. Esterna var inte heller mogna för hans musik och kunde inte tillgodogöra sig hans stora och rika begåvning.

De flesta har svårt att se och höra livets tecken och metaforer. Därför behövs det en vägvisare, en sann konstnär, som underlättar vandringen i mysteriernas labyrint. Vår uppgift är att skaffa oss en pålitlig guide. Toivo Kurmet var en sådan guide som kunde lotsa oss genom musiklabyrinten.

Beställ detta unika verk inom den europeiska musikkulturen genom att betala in 180 kronor på Nordea konto 3010 00 24311 Jüri Lina.

Nu har det kommit ut, det tog sju år att spela in detta oförglömliga verk.