UFO-GÅTAN FÖRDJUPAS

Denna bok innehåller många förbluffande fallbeskrivningar om närkontakter och ombordtagningar. Boken redovisar uppgifter om en UFO-katastrof nära staden Dalnegorsk i ryska Fjärran östern år 1986 och de noggranna undersökningar som gjordes av denna. Författaren beskriver den öppnare attityden mot UFO:n i östra Europa. Boken presenterar också ryska teorier om de flygande tefaten. Boken innehåller en mängd material från f. d. Sovjetunionen som aldrig tidigare publicerats på något västerländskt språk.

Julerbjudande!

Beställ boken genom att betala in 120 kronor Nordea konto 3010 00 24211 Jüri Lina.

Nu endast ett tiotal exemplar kvar.

 

1 Den nya attityden
2 Enorma föremål i luften
Var stora föremål en sovjetisk raket?
Tusentals människor observerade ett jätteföremål i Ryssland
”Cigarren” som följde flygplanet
”Maneten” dök åter igen upp
Stort klot över Ukraina
Även stora UFO:s landar
Ett jättetefat jagades av stridsflygplan
Enorma trianglar och romber över Belgien
3 Särskilt märkliga fallbeskrivningar
Ett UFO blev nyfiken på mjölkbilen
UFO:t ville hälsa på
Två skolpojkar stötte på ett UFO
Klotet drog tåget
UFO-paraden vid Luunja-bron i Estland
En UFO-katastrof i Ryssland
Jätteföremålet från 1600-talet
UFO:t påverkade vittnet
4 Humanoidobservationer
Humanoider i skogen nära Petusjka
”Tunnans” landning
Två varelser i kolchosparken
Landningsvågen i Voronezj
UFO-landning i Konantsevo
Underliga varelser förföljde barn
Ett ödesdigert möte med humanoider i Karelen
Två dubbelgångare från en annan värld
Två underliga besökare i Ryssland
Två hjälpsamma främlingar i Estland
Humanoiden vände traktorn upp och ned
En lång varelse trängde in i lägenheten
Varelser, som kidnappar folk
Humanoiden som fick observatören att levitera
Ufonauten deltog i elevers lek
Näbbvarelser i Estland
Varelse kylde sin ”portfölj”
Om humanoider som hamnat hos myndigheter
5 Kommunikation med humanoiderna
Humanoider landade och frågade
Humanoider, som hämtar människor med sig
Ufonauter besökte en miliskapten i Georgien
Varelser på besök på Mohn
Officerens möte det intelligenta klotet
En närkontakt mellan kosmonauter och UFO-varelser i rymden
”Här finns stora objekt, sir!”
Rymdvarelsen kommunicerade med en sovjetisk reporter
UFO:t kallas på plats för en TV-sändning
Fyra varelser ville inbjuda en ensam bilist
Långa humanoider varnade Inna
Flygplanskraschen, som ändrade 15-åringens liv
Ett kosmiskt budskap i en teckning
Rymdgästen som sovjetisk soldat vid floden Oka
Humanoid som amerikansk flygare
Sinnesprojektion till kontaktpersonens barndomshus
6 Närkontakter av fjärde graden
Den underliga resan till en annan planet
Kinesens resor med rymdfarkoster
Ornitolog såg inburade barn i rymdfarkost
Svensk togs upp i flygande tefat
En rysk flicka bortrövad av humanoid
Fallet Silver
Viktor Korsjunov besökte en annan galax
Fallet Kristjan
Två pojkar trängde in i ett UFO
7 UFO-fenomenets djupare aspekter
  Sammanfattning

Ett utdrag ur boken ”UFO-gåtan fördjupas”:

UFO-FENOMENETS GÅTFULLASTE ASPEKTER
UFO-fenomenet har blivit så invecklat att vi inte längre har någon chans att förklara dess djupare och gåtfullaste aspekter med den akademisk-materialistiska vetenskapen. Vi har mycket svårt att begripa någonting om dess väsen. Även för de erfarna forskarna ter sig UFO-fenomenet numera ännu gåtfullare än för tjugo år sedan. Idag kan vi inte ens gissa vad gåtans lösning kan bli… Ett flygande tefat, två meter i diameter, rände den 6 augusti 1952 rakt in i skorstenen på James Allens gård i West Lumberton, North Carolina. Sedan flygmaskinen landat, kom det ut ur den en liten varelse, 75 cm lång. När han tillfrågades om han hade skadat sig, svarade han nej. Efter en stund gick han åter ombord, och farkosten försvann i skyn med ett visslande ljud. Numera rapporteras det om sådana häpnadsväckande detaljer i samband med UFO- och humanoidobservationer, att gängse verklighetsbegreppet börjar förlora sin betydelse. Till och med ufologerna har under de senaste åren haft allvarliga svårigheter med att söka förklara bara någon del av de särskilt gåtfulla fallbeskrivningarna. Allt detta har tvingat fram alltmer fantastiska hypoteser eller blåst liv i förklaringsförsök, som tidigare lagts åt sidan. Men arbetshypoteser måste man ha, annars hamnar forskarna i en återvändsgränd. Myndigheterna däremot är mycket intresserade av att hela tiden presentera fenomenet som en olöslig gåta. Teknologie licentiat Genrich Talalajevskij i Ryssland försökte finna teoretiska svar på flera väsentliga frågor: Hur kan UFO:s ändra tvärt kurs som om massan inte existerade. Han intresserade sig särskilt för den roterande skivan eller diskusen. Diskusformade UFO:s roterar runt sin egen axel vanligtvis med en enorm hastighet, då farkosten flyger eller svävar ovanför marken. Talalajevskij använde en matematisk metod, som han kallade för de två ytterligheternas teori. Han slog fast att ju större skivans roteringshastighet är, desto lättare blir farkosten. Om enligt Talalajevskij rotationshastigheten uppnår den s k kritiska punkten, upphör farkostens vikt att existera. Men om rotationshastigheten når den toppkritiska punkten, börjar en antigravitationskraft verka och farkosten börjar avlägsna sig från gravitationskällan, till exempel Jorden. Antagligen just så de flygande tefaten fungerar. Man kan ändra framdrivningshastigheten genom att reglera rotationen. Enligt Talalajevskij kan ett sådant roterande föremål neutralisera de negativa verkningarna av den enorma hastigheten för sina förare och passagerare. Han hävdar vidare att rymden påverkar med sin negativa konvexitet och att skivans rotation tillför en positiv konvexitet. Att vi inte hör något ljud i samband med UFO-observationer beror enligt Talalajevskij på det förhållandet att UFO:nas ljudvågor rör sig på ultraljudområdet. Genom manipulation med rymdens positiva och negativa konvexitet kan UFO:s dyka i vatten utan att alls beröra vattenmolekulerna. År 1989 publicerade den ryska tidskriften Priroda i Tjelovek (Naturen och Människan) en ännu intressantare hypotes, som grundades på akademiledamoten N. Kozyrevs teorier. Om en stjärnfarkost skall färdas särskilt långa sträckor, måste den glida över till ett utomkosmiskt rum, d v s ickerum eller antirymden. Därigenom blir stjärnskeppet osynligt för oss. I ickerummet finns det inga storlekar. Om man justerar orienteringen eller bortkopplar drivgeneratorn, dyker farkosten upp vid det tidigare utvalda målet var det än ligga må – antingen i Metagalaxen eller utanför. In i ickerummet kommer man genom att koppla på generatorerna och urladda rymden kring farkosten, och skeppet försvinner från världsrymden. Enligt denna teori skulle materien stegvis reagera med antimaterien, tills farkosten glider över till ickerummet. Hela processen kan jämföras med hur vattendroppe, som fallit på en het spis, stegvis förvandlas till ånga, som isolerar droppen från hettan. Genom att i antirymden justera navigationsinstrumenten sker förflyttningen från en stjärna till en annan endast under några sekunder. Hela metoden kunde man kalla för energi-entropi-tid-rum-metoden och man förstår ändå ingenting. Distansen spelar ingen roll. I Austin (Texas) finns ett laboratorium, där man först av alla började dokumentera uppgifter om förändringar med tiden (när den krymper eller utvidgas). Ufologen Ray Stanford anser att manipulering av tiden är helt möjlig. Om en rymdfarkost dyker upp i vårt solsystem nära Jorden, sker en omvänd process. Med hjälp av tidens täthet förändras rymdens konsistens kring farkosten. Rymden blir nämligen tätare (i stället för att bli glesare som tidigare). Rymdkonsistensen tillsammans med farkosten trängs samman. För en utomstående observatör syns då rymdskeppet avsevärt mindre än det egentligen är. I själva verket ändras storleken inte alls. Därför kan en jättefarkost se ut som ett litet lysande klot (lysandet beror på anhilationsgeneratorns verksamhet). Så nalkas rymdskeppet vår planet, flyger in i vår atmosfär, folk ser detta och börjar prata om UFO:s. Vi kan finna stöd för denna hypotes i olika kontaktpersoners berättelser. På landningsplatser har olika forskare upptäckt att tiden flyter långsammare där. Det var inte frågan om att klockor saktade sig, utan att tiden flöt långsammare. Även denna aspekt stöder denna aktuella hypotes. För att åstadkomma förändringar i rymden, måste man just använda tiden. Därmed kan vi definitivt inte förkasta rymdskeppshypotesen, som i bearbetade former kan förklara en stor del av UFO-fallen. Att hävda motsatsen vore bara dumt. Men hur kan man förklara dessa fall, där UFO:s och humanoider kunde tränga sig igenom väggar? Enligt en teori kan humanoiderna ändra egen materiefrekvens relativt den allmänna och slinka igenom väggar och även ta oss med sig. Just så gjorde de det med Virve Havi på Ösel i Estland. Annars hade de väl valt att gå ut genom den öppna dörren. På samma sätt kan man förklara humanoidernas levitationsförmåga. Då kan man verkligen fråga sig om ufonauterna inte kan kopiera alla möjliga parapsykiska fenomen. UFO:s kan också ändra form, egentligen anta vilken form som helst. Föremålet kan under en kort stund flera gånger ändra sitt utseende. UFO:s kan se ut som våra vanliga bilar eller helikoptrar eller våra villor. Detta är det allra gåtfullaste fenomenet, som vetenskapsmän inte är kapabla till att förklara på något vettigt sätt. Det finns ufologer som hävdar att ingen av dessa mångfaldiga former stämmer med verkligheten. I en artikel, införd i tidningen Sotsialistitjeskaja Industrija nr. 158, 1988 påstår M. Vavilov att UFO:s kan vara våra grannar i parallella världar i en annan rymd och i en annan tid. Deras materia, energi och livsformer skiljer sig från våra erfarenheter. Kvantfysikern dr. Paul Davies, i Sverige känd som författare till boken ”Gud och den nya fysiken”, menar att universum kan vara en mångdimensionell struktur, kanske innehållande miljontals parallella världar, som är sammanbundna på något märkligt sätt. Att UFO:s också kan komma från ett annat existensplan eller en parallellvärld har även John Keel och Jacques Vallée hävdat i sina skrifter. Också Stephen Jenkin presenterar samma teori i sin bok ”Det oupptäckta landet”. Den ryske ufologen Jurij Fomin antog redan år 1969 i sin artikel ”Nej, vi är inte ensamma” (publicerad i tidskriften Dnipro) att det existerar parallella tredimensionella världar, varifrån andra mer utvecklade varelser skulle komma över till vår värld via den fyrdimensionella rymden. Därmed kunde man förklara varför UFO:s kan försvinna och liknande effekter. Att humanoiderna verkligen kan komma från andra existensplan antyds av händelser, där UFO:s inte är synliga för ögat men däremot fastnar på fotofilm. Så promenerade V. Ryzjkov från Rostov-na-Donu i Ryssland den 22 september 1983 på Aj-Petriberget och fotograferade landskapet. När han hade framkallat filmen, syntes på tre bilder ett stort mörkt föremål, som svävade ovanför bergstoppen. Människan kan se ljusvågor mellan 400 och 700 nanometer. Filmen som Ryzjkov använde och ett filter gjorde det möjligt att registrera ljusvågor uppemot 750 nanometer. (Det sovjetiska flygvapnets tidning Krylja Rodiny nr. 9, 1988.) Man har också registrerat UFO:nas utstrålning på frekvensområdet 2995-3000 megahertz, deras impulsmodulation på 600 hertz och impulsfrekvens på två mikrosekunder. Allt fler UFO-forskare i Ryssland, USA, Japan och men även på andra håll har börjat omfatta hypotesen om psykiska projektioner. Enligt denna arbetshypotes är en stor del av kontaktfallen bara sinnesprojektioner. Hur kan man annars förklara följande otroliga fall, som hände på tidiga morgonen den 12 november 1976 i Spanien. Tre värnpliktiga (José Trejo, Juan Carrizosa och José Hidalgo) vaktade ett ammunitionsförråd på flygbasen Talavera la Real. Plötsligt hördes det under några sekunder ett högt visslande ljud, som gjorde ont i öronen. Sedan upprepades samma slags ljud. De tre vakterna ville undersöka det skedda. De var beväpnade och hade en hund med sig. I en buske hördes det oljud. Hunden skickades i förväg. Men hunden kom en stund senare tillbaka, gnällde och vacklade liksom drogpåverkad. Då gick männen själva mot var sitt håll. Plötsligt såg Trejo framför sig en människoliknande varelse, som var tre meter lång och lyste fosforgrönt. Men det syntes inga ben på varelsen. Resten lyste i form av små ljusprickar. Trejo förlamades och föll omkull. Han kallade på sina kamrater. De kom rusande och såg varelsen, varefter de öppnade eld. Varelsen liksom flammade upp och slocknade som en TV-bild. Några spår av varelsen hittades aldrig. Inte ens skottspår i muren, framför vilken varelsen hade stått. Sinnesprojektioner är utan tvivel en mycket effektiv metod att vägleda oss. Kan det till och med vara så att det på Jorden även opererar en osynlig intelligens, som antar vilken form som helst och projicerar i vårt medvetande vilken sinnebild som helst, kanske efter vår andliga nivå? Liksom Oceanen (det gåtfulla förnuftet) gjorde i Andrej Tarkovskijs film ”Solaris”? Vi kan ju inte utesluta att det kan finnas en överlägsen intelligens, som försöker kontakta och påverka oss med hjälp av sinnesprojektioner. Även om de ur vårt undermedvetna projicerar fram bilden av våra barndomshem, som inte längre existerar i den fysiska verkligheten. UFO-fenomenet liksom leker med oss och utvecklas samtidigt med oss. Egentligen kan vi samtidigt använda alla de viktigaste arbetshypoteser, som under de senaste åren presenterats: * En del UFO:s kan komma från världsrymden.
* En del UFO:s kan komma från andra dimensioner eller parallella världar.
* En del UFO-kontakter kan vara sinnesprojektioner.
* En del UFO:s kan vara uttryck för organisk energi utan massa.
* UFO:s kan vara någon form av rymd- eller astralintelligens, som manipulerar våra psyken i olika syften.
* Energetiska civilisationer kan kopiera en del UFO:s. Detta kan även astralkrafter göra. UFO-gåtan förblir än så länge olöst. Envar må om fenomenet tycka vad han eller hon vill eller förmår. Men problemets lösning beror enbart på oss, inte på främlingarna. Vi är ännu inte mogna för några som helst kontakter med yttre intelligenser. Vår egen civilisation håller på att kollapsa på grund av vår enorma dumhet.

Vår civilisation är efterbliven och barbarisk både i moraliskt och andligt hänseende – det inser faktiskt alla civiliserade människor. Men UFO:s kommer inte att lämna vår barbariska planet i fred. Tvärtom. Deras verksamhet tycks bli allt aktivare, vilket fakta har visat. Allt detta tvingar oss slutligen att inse sanningen om dem och om oss själva…